Bli medlem i Järla IF FK!
SportAdmin använder Cookies för att förbättra din användarupplevelse. Genom att klicka på Jag Godkänner tillåter du detta. Här kan du läsa mer om cookies och hur SportAdmin använder dem.

Mobbning, Trakasserier, Sexuella övergrepp och sexuella trakasserier, Våld

Under nedan delar kan ni läsa om hur Riksidrottsförbundet har jobbat fram definitioner, varför det uppkommer, checklistor för att förebygga.

 

 

Checklista förebyggande arbete:
 Värdegrundsarbete
 Strategiskt jämställdhetsarbete
 Handlingsplan
 Nätverk
 Riskzoner
 Ledare/tränare
 Registerutdrag
 Referenstagning
 Utbilda
 Uppföljning 

 

Värdegrundsarbete
En tydligt definierad värdegrund som genomsyrar hela föreningen är en viktig del i att skapa en trygg idrott. Värdegrunden är de värderingar och ställningstaganden föreningen kommit överens om och som ska gälla alla medlemmar. Den svenska idrottsrörelsens värdegrund vilar på fyra grunder

-Glädje och gemenskap
-Allas rätt att vara med
-Rent spel
-Demokrati och delaktighet

Järlas värdegrund - Glädje - Bredd - Utveckling - Engagemang
För att värdegrunden ska få fäste i er förening är det bra om så många som möjligt är involverade i att ta fram och utveckla den. Värdegrunden behöver vara ”aktiv”, det vill säga att den är nedbruten i handlingar. Vilka handlingar är det som gör skillnad mellan människor? Vad är ett önskvärt beteende? Hur vet ni om ni själva gått över gränsen? Om det sker, vad ska ni göra då? Vart vänder sig en person som blivit utsatt för något som inte känns bra? Regelbundna samtal kring värdegrunden med olika målgrupper i föreningen (aktiva, föräldrar, ledare, styrelse) är viktigt för att skapa en trygg miljö där alla delar samma grundsyn. 

 

Strategiskt jämställdhetsarbete
Strategiskt jämställdhetsarbete kan till exempel handla om att ta sig an frågan på ett organisatoriskt plan. Istället för att utse en person som ensam ska ansvara för jämställdhet och bära frågan kan man komplettera med att fundera på vilka positioner/roller som kan hjälpa arbetet framåt och  integrera frågan i dessa. Ett annat redskap är att använda sig av 4R-metoden som beskrivs på webbplatsen om inkluderande idrott. Den handlar om att kartlägga och titta på i turordning Representation, Resurser, Realia och Realisera.
Att arbeta strategiskt med jämställdhetsarbete handlar också om att ha ett långsiktigt perspektiv och se över maktstrukturer och  rekryteringsmetoder.

 

Handlingsplan
Bygg upp föreningens handlingsplan så att ni är rustade om något skulle hända. Identifiera redan i det förebyggande arbetet vilken person som har vilket ansvar under de olika stegen i handlingsplanen. Se till att handlingsplanen alltid är uppdaterad och att de personer som finns nämnda där är medvetna om sitt ansvarsområde. Bygg även upp en plan över vilka rutiner ni som förening vill ha då det gäller uppföljning av eventuella incidenter. 

Nätverk
Det är bra om föreningen har tillgång till ett brett kontaktnät om något oönskat utifrån de områden som behandlas i materialet skulle inträffa. Exempel på personer eller funktioner som är bra att ha kontaktuppgifter till:
• Kommun: Socialtjänst och Barn- och ungdomsverksamheten (eller liknande). Ni kan även kolla upp om just er kommun erbjuder krishanterings- och samtalsstöd.
• Landsting: BUP (Barn- och ungdomspsykiatri).
• Polis: Kommunpolisen.
• Kvinnojourer: Unizon och ROKS.
• Riksidrottsförbundet: Idrottsombudsmannen.
• RF/SISU distrikt: Sakkunnig i barn- och ungdomsfrågor.
• Ideella organisationer som finns representerade i er kommun: BRIS, Rädda Barnen, UNICEF, Friends med flera.
• Organisationer som arbetar med hederskultur och hedersrelaterat våld: Ni kan hitta förslag på organisationer på www.hedersfortryck.se
• Ideella organisationer som jobbar med inkludering och normer: RFSL och Make equal.
• Ideella organisationer som jobbar med frågor om manlighet: Män för jämställdhet och FATTA man.

 

Identifiera och arbeta med riskzoner
Försök identifiera var i er förening det finns risk för att mobbning, trakasserier, sexuella övergrepp och våld skulle kunna uppstå, som till exempel omklädningsrum, under resor och på sociala medier. Diskutera hur ni tillsammans kan minimera de risker som identifieras.


Ledare och tränare
Att vara ledare och tränare är ett förtroendeuppdrag och ingen rättighet.

För att föreningen ska känna sig trygg med de personer som får ett förtroendeuppdrag, kan exempelvis följande verktyg användas:

 

Registerutdrag
• Visar de allvarligaste brotten – ej fortkörningar, skattebrott eller liknande.
• Försvårar för förövare.
• Ska begäras ut regelbundet, exempelvis vartannat år.
• Personen som är berörd begär själv ut sitt utdrag från Polisen.
• Personen lämnar registerutdraget till de personer som styrelsen utsett.
• Ansvariga personer bockar av i en lista att personen lämnat sitt registerutdrag.
• Ansvariga personer lämnar tillbaka registerutdraget till berörd person efter kontroll, alternativt förstör det efter överenskommelse. Utdraget får absolut INTE arkiveras på något sätt. Om registerutdraget inte är tomt Lagen säger inget om hur ni som förening ska agera om personen har begått något brott som syns i registerutdragen. Tänk dock på att alltid sätta barnets bästa i främsta rummet när ni fattar ert beslut. Om registerutdraget visar domar som rör sexualbrott, barnpornografibrott, mord, dråp och olaga tvång får de av styrelsen utsedda ta ett samtal med personen och förklara att arbete med barn inte är lämpligt med den historiken. Behöver ni stöd i detta samtal kan RF/SISU-distriktets sakkunniga i barn- och ungdomsfrågor, eller RF:s idrottsombudsman, vara till hjälp. För övriga brott kan de av styrelsen utsedda öppna upp för en dialog i föreningen och med personen i
fråga om lämpligheten med att arbeta med barn.


Referenstagning
Det är viktigt att kontrollera om en i föreningen ny ledare/tränare tidigare har verkat i någon annan förening. Om så är fallet är det lämpligt att ta
referenser på personen från den tidigare föreningen. Ställ relevanta frågor och försök ta reda på hur hen har fungerat i sin tidigare roll. I arbetslivet är referenstagning en självklar del av en rekryteringsprocess och om vi använder det som ett verktyg inom idrotten så kan vi lättare upptäcka om det är något som inte stämmer.


Utbilda
Erbjud ledarna och tränarna att läsa mer om ämnet. Det finns många bra fördjupningsmaterial att ta hjälp av. Ta kontakt med ert RF/SISU distrikt för att få hjälp att hitta rätt. 


Uppföljning
Kontrollera årsvis att checklistan är aktuell och att den efterlevs. Ett tips är att regelbundet föra in den på styrelsens dagordning för uppföljning

 

 

Mobbning

 

Definition av mobbning
Mobbning är kränkande behandling som upprepas under en längre tid. Den kan vara fysisk som slag och knuffar men även psykisk, som exempelvis elaka kommentarer, miner och utfrysning. Mobbning definieras och avgörs utifrån den utsattas upplevelser, inte den som utsätter. Att bli mobbad kan innebära stora själsliga sår som kan sitta i hela livet, både för den som utsätts och för de som står personen nära.
Mobbning är ett samhällsproblem och kan förekomma i många situationer. Det kan bland annat uppstå i skolan, på arbetsplatsen, inom föreningsidrott och på nätet. Enligt organisationen Friends är cirka 60 000 barn i Sverige utsatta för mobbning – det är 1–2 barn/klass. Även bland vuxna är mobbning vanligt förekommande.

 

Varför uppstår mobbning inom idrottsrörelsen?
Det är vanligt att det fokuseras på det individuella perspektivet när det görs försök att förstå och förklara mobbning; anledningarna till mobbning
eftersöks hos den som är utsatt eller hos den som utsätter. Men mobbning är komplext och kräver att vi även har ett perspektiv på grupp-, organisations och samhällsnivå. Dessutom måste vi ha med ett normmedvetet tänkande så vi blir uppmärksamma på vilka osynliga regler som styr i sammanhanget. Olika fall har olika orsaker. Det enda vi kan vara säkra på är att det aldrig är den som blivit utsatt för mobbning som har gjort något fel. Mobbning är inte bara något som sker mellan två individer. För att få en helhetsbild måste vi lyfta blicken och se till saker som tryggheten i gruppen, ledarskapet i organisationen och normerna i samhället.


Hur kan det förebyggas?
Idrottsrörelsen är i grunden en positiv och rolig miljö. Men det finns inga garantier för att inte mobbning kan uppstå ändå. Ett förebyggande arbete är viktigt och det kräver en viss form av långsiktighet. Det finns ett antal punkter som vi bör diskutera tillsammans för att göra det möjligt att bedriva ett långsiktigt förebyggande arbete:
Samsyn – vi som är vuxna ska ha samma syn på vad mobbning är och veta vad vi ska göra om mobbning uppstår. Tränare och ledare måste ha tydliga regler för vad som händer om värdegrunden bryts, vilka roller och vilket ansvar som finns. Föreningen bör ha ett tydligt värdegrundsarbete och det måste finnas såväl checklistor som en handlingsplan, både för att arbeta förebyggande och använda när något har hänt. Allt detta ska hela tiden aktualiseras och alla i föreningen ska veta hur man ska gå tillväga om man själv blir utsatt eller ser att någon annan utsätts för mobbning.
Ledarskap – ett tydligt ledarskap smittar av sig och visar vägen. Inom föreningsidrotten börjar ett idé och värderingsstyrt ledarskap användas allt mer. Där ligger fokus på vem du är och vad du säger, vilket uttrycker sig i det du gör. Det handlar dessutom om att du som ledare bärs av, men även bär upp, en organisations idé och värderingar, eftersom det avslöjas i det du säger och gör.
Gemenskap – bygger trygghet och stabilitet för alla inom föreningen.
Acceptans – att acceptera varandras olikheter ger även insikt om den styrka som just skapas av olikheter.
Förebilder – den som har en ledande roll i föreningen är också en förebild, vilket det är viktigt att vara medveten om. I rollen som förebild ska vi
bland annat visa hur vi ska behandla varandra samt sätta tonen i samtalsklimatet.

 

 

Frågor att fundera över…
- Hur ser ert värdegrundsarbete ut? Glädje - Bredd - Utveckling - Engagemang
- Hur ser ledarskapet ut i er träningsgrupp?
- Kan ni stärka ledarskapet på något sätt?
- Hur kan ni göra för att stärka gemenskapen i er träningsgrupp men även med övriga i föreningen?
- Hur lyfter ni upp era olikheter som styrkor?
- Kan ni identifiera vilka förebilder ni har i föreningen?
- Hur vill ni att de förebilderna ska agera?

Trakasserier

 

Definition av trakasserier
Trakasserier är en form av diskriminering och ska ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, könsöverskridande identitet eller
uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.
Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en person känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Trakasserier är ett beteende som är ovälkommet. Det är den som är utsatt för trakasserier som avgör vad som är kränkande. Samma beteende kan uppfattas som trakasserier av en person medan en annan person inte alls behöver bli illa berörd.


Varför uppstår trakasserier i föreningsidrotten?
I alla föreningar och sammanhang finns en norm att förhålla sig till, oskrivna regler som sätter ramarna för vem som är mest självklar och vem som har svårare att passa in. Normen bärs upp av oss genom manifestationer i form av språkbruk och handlingar, såsom att vi tar vissa saker för givna (t.ex. heterosexualitet) och använder språkbruk och ord som kan handla om att nedvärdera vissa grupper, för att själva behålla en (makt)position, klättra uppåt i hierarkin, eller bara omedvetet av gammal vana.
Trakasserier har att göra både med vilka som är i majoritet och hur inkluderande miljön är i övrigt. Rasism sker till exempel oftast i ett sammanhang
där de flesta har en ljus hudfärg och där normen, det mest självklara och förväntade, är att ha ljus hudfärg (ofta outtalat).


Hur kan det förebyggas?
Att diskutera normer och fundera på vad och vem som är mest självklar i föreningen, och vad det går att vara öppen med eller inte (såsom kärleksliv, religionstillhörighet och funktionsförmåga), är ett sätt att förebygga trakasserier. En viktig del i arbetet med att förebygga trakasserier är att få med både sig själv och individerna; om varje individ tar ansvar för sitt agerande och om vi är medvetna om hur ett normblint arbetssätt kan komma att
prägla verksamheten på ett negativt sätt, förebygger vi trakasserier.
Att koppla det förebyggande arbetet till makt är också viktigt, den/de som har en formell maktposition i en förening (till exempel styrelsen eller tränaren) eller en informell maktposition tack vare att den tillhör normen, har oftast en bra position att lyfta frågor om olika möjligheter och villkor i en förening. I en förening där ett förebyggande normmedvetet arbete förekommer minskar risken för trakasserier eftersom kunskap kan vara en väg bort från stereotypisering och i en sådan miljö är det också lättare att upptäcka problemen i ett tidigt skede.

 

Frågor att fundera över…
- Vem är mest självklar i er träningsgrupp er?
- Hur präglar det sammanhanget för den/dem som inte är självklara?
- Vad går det att skämta om?
- Skämtas det om vissa grupper av människor? På vilket sätt?
- Finns en kultur att säga ifrån när någon går över gränsen?

Sexuella övergrepp och sexuella trakasserier

 

Definition av sexuella övergrepp
Ett sexuellt övergrepp är när någon utsätts för en sexuell handling mot sin vilja. Oavsett hur brottet bedöms i lagens mening är sexuella handlingar mot någons vilja alltid kränkningar mot den som utsätts. Detta gäller även om det inte kan rubriceras som brott enligt lagen eller om polisutredningen läggs ner.


Exempel på sexuella handlingar som räknas som sexuella övergrepp:
• Att beröra någons kropp med exempelvis händerna, munnen eller könet, på ett sätt som personen tycker är skrämmande eller obehagligt.
• Att prata med någon på ett sexuellt sätt som den personen upplever som obehagligt.
• Att tvinga någon att se på när någon gör något sexuellt, till exempel visar sitt kön eller onanerar. Det spelar ingen roll om det är i verkligheten eller online.
• Att göra något sexuellt mot någon som varken kan uttrycka sin vilja eller skydda sig, till exempel för att personen sover, är full, drogpåverkad, sjuk eller har någon funktionsnedsättning.
• Att utnyttja sitt överläge och få någon att känna att den måste ställa upp på sex.
• Att fota eller filma någon i ett sexuellt syfte, om det är mot personens vilja eller om personen är under 18 år.
• Att försöka köpa eller byta till sig sex eller bilder med hjälp av till exempel pengar, alkohol, presenter eller tjänster.

 

Våldtäkt
Våldtäkt är när någon har samlag eller utför andra sexuella handlingar som kan jämföras med samlag, med en person som inte deltar frivilligt, alltså inte givit sitt samtycke. För att en sexuell handling ska anses jämförlig med samlag krävs det exempelvis att förövaren fört in fingrar eller något annat föremål i någon kroppsöppning eller tvingat den utsatta att utföra eller ta emot oralsex. Det kan även vara att personernas könsorgan kommer i beröring med varandra.

 

En person kan aldrig anses delta frivilligt under följande omständigheter:
• Om det föreligger misshandel eller annat våld alternativt någon typ av hot.
• Gärningspersonen utnyttjar en person som befinner sig i en utsatt situation t ex sömn, medvetslöshet, berusning eller annan drogpåverkan. Det kan även vara sjukdom, kroppsskada, psykisk störning eller allvarlig rädsla.
• Gärningspersonen utnyttjar en persons beroendeställning.
Det är alltid fråga om våldtäkt om den utsatta var yngre än 15 år när övergreppet begicks. Brottet är då våldtäkt mot barn, även om det funnits samtycke.


Definition av sexuella trakasserier
Sexuella trakasserier är en form av diskriminering. När en person blir utsatt för kränkande behandling eller bemötande av sexuell natur som kränker den utsattas värdighet och/eller personliga integritet räknas det som sexuella trakasserier. Ett exempel kan vara när en person blir utsatt för fysisk beröring, blickar eller kommentarer som personen ifråga själv upplever som kränkande. Många fall av sexuella trakasserier är straffbara enligt paragraferna i sexualbrottslagstiftningen.


Varför uppstår sexuella övergrepp och sexuella trakasserier inom föreningsidrotten?
Sexuella övergrepp och sexuella trakasserier förekommer tyvärr i hela samhället. Forskning, bland annat i form av intervjuer med förövare som
genomförts av Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet, har visat att övergreppen i grunden inte handlar om sexualitet utan
om andra saker, som makt och dominans. Sexuellt våld kan därför bidra till att skapa och upprätthålla en bristande jämställdhet mellan män och kvinnor. Det gäller inte bara i den nära relationen utan även i samhället i stort.
Inom idrottsrörelsen kan det finnas riskfaktorer såsom nära relationer, att stå i beroendeställning till någon, exempelvis relationen aktiv – tränare. Inom vissa idrotter reser vi mycket och då ofta utan föräldrar och andra anhöriga, vilket kan innebära en risk. Andra riskmiljöer är exempelvis omklädningsrum som lämnas oövervakade av vuxna. Förövaren är inte alltid en vuxen person, även barn kan utsätta varandra för olika former av övergrepp, bland annat för att befästa sin egen position i ett lag eller för att upprätthålla sin status i en grupp.


Statistik från Brottsförebyggande rådet, BRÅ, visar att de allra flesta förövarna är män. Både män och kvinnor utsätts för olika former av sexuella övergrepp, men förövaren är i båda fallen oftast en man.

 

Hur kan det förebyggas?
Att arbeta förebyggande mot sexuella övergrepp och sexuella trakasserier behöver inte vara svårt även om det är ett tungt och svårt ämne. Att stötta barn och ungdomar och bidra till att den verksamhet de befinner sig i är trygg och positiv handlar både om att stärka det som är bra och förebygga det som är dåligt. Som förening behöver ni se till att er styrelse och era ledare har den kunskap och trygghet de behöver för att arbeta förebyggande, till exempel med ett strategiskt jämställdhetsarbete. Det handlar om information, diskussion och stöd. Det handlar om ledning och organisation, men det handlar också om mod.

 

Registerutdrag
Enligt lag har en förening rätt att begära att den som ska arbeta med eller på annat sätt ha kontinuerlig och nära kontakt med barn ska uppvisa ett begränsat registerutdrag från Polisen. I detta registerutdrag går det att se om personen är dömd för något av våra allra grövsta brott: mord, dråp, grov misshandel, människorov, samtliga sexualbrott, barnpornografibrott eller grovt rån.
Att begära in dessa utdrag är en del av ett förebyggande arbete och något som bör gälla lika för alla, oavsett hur länge en person verkat i en förening eller hur väl man känner varandra. Det är viktigt att skapa en rutin för att med viss regelbundenhet kontrollera utdragen, exempelvis
vartannat år. Att begära in utdragen är inte särskilt komplicerat. Det är den som utdraget avser som själv begär ut det hos Polisen. Vederbörande ska sen lämna utdraget till de personer som styrelsen utsett för kontroll. Registerutdragen trycks på vattenstämplat papper och behöver därför inte lämnas i oöppnat kuvert. Mottagandet antecknas enklast med en bock i en lista. Utdraget ska lämnas tillbaka till berörd person eller förstöras enligt överenskommelse. Utdraget får aldrig sparas på något sätt. Lagen säger inget om hur ni som förening ska agera om personen har begått något brott som syns i registerutdragen. Tänk dock på att alltid sätta barnets bästa i främsta rummet när ni fattar ert beslut.
Mer information om registerutdrag finns under avsnittet ”Checklista – förebyggande arbete”.


Andra delar av förebyggande arbete
Som förening behöver ni prata om sexuella övergrepp och sexuella trakasserier. Ni behöver undersöka och skapa er en bild av hur situationen och
strukturen ser ut i just er förening och vara medvetna om att det som visat sig fungera i andra föreningar kanske inte fungerar lika bra i er förening.
Några saker att tänka på:
• Prata om frågorna på ett konstruktivt sätt utan att få någon att känna sig utpekad som potentiellt offer eller förövare. Det är viktigt för att skapa en
öppenhet i föreningen.
• Se till att ledare, tränare och styrelse är utbildade i frågorna. Det är lika viktigt för att kunna tolka signaler och tidigt upptäcka om något inte står
rätt till.
• Försök att ha flera vuxna närvarande, exempelvis två ledare på träningen eller i omklädningsrummet. Gärna en blandning av kvinnor och män. Finns det inte möjlighet att ha flera ledare kanske det finns föräldrar som kan vara med och hålla ett öga i stället.
• Anta ett lösningsinriktat förhållningssätt och tänk alltid på barnens bästa.

 

Frågor att fundera över…
- Hur kan ni börja prata med varandra och era medlemmar om sexuella övergrepp och sexuella trakasserier?

- Hur hanterar ni övernattningar och resor för att undvika att någon blir utsatt?
- Hur skapar ni en rutin för hanteringen av registerutdrag?
- Hur vill ni att kontakten mellan ledare/tränare-aktiva ska se ut på nätet och i sociala medier?
- Hur kan ni på bästa sätt trygga er vardagliga miljö för att minska risken för övergrepp?

Våld

 

Definition av våld
Till våld räknas alla handlingar mot annan person som skadar, smärtar, skrämmer eller kränker. Det kan också vara en handling som får en person att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något som hen vill. Våld kan vara allt från skojbråk och knuffar, till grov misshandel och mord, men även verbala kränkningar och övergrepp kan falla in under begreppet.


Misshandel
Till misshandel räknas att tillfoga en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta, eller att försätta personen i vanmakt eller något annat liknande tillstånd.
Det finns tre olika grader av misshandel:
• Ringa misshandel kan till exempel vara en örfil, en lättare spark eller att knuffa någon så att denne slår sig.
• Misshandel av normalgraden kan vara att skada någon så att denne exempelvis får ett sår, bryter ett ben eller slår ut en tand, men det kan också
vara att raka av håret på någon. Att försätta någon i vanmakt eller annat liknande tillstånd innebär bland annat att personen förlorar sin kroppsliga
kontroll, exempelvis genom att bli drogad.
• Till grov misshandel räknas livsfarlig misshandel med till exempel kniv, yxa eller skjutvapen. Om våldet är särskilt hänsynslöst räknas det också
som grovt. Det kan till exempel vara att sparka på någon som ligger eller att många personer tillsammans misshandlar någon som är hjälplös.
Även spridning av vissa sjukdomar, till exempel HIV, räknas som grov misshandel.


Varför uppstår våld inom föreningsidrotten?
I ett flertal idrotter förekommer ett visst mått av våld som en naturlig del av utövandet av idrotten. Det är helt enkelt något som är accepterat och som finns reglerat i våra olika tävlingsbestämmelser. Men även om ett visst mått av våld är accepterat så är det aldrig okej att gå över gränsen. I en del idrottande är det ibland otydligt för den enskilde var gränsen går, vilket ökar risken för att utsättas för våld som inte ryms inom ramen för spelet.
Överallt i samhället finns normer, oskrivna regler, som de flesta förhåller sig till och som fördelar makt mellan människor. Normer sätter ramar som inkluderar vissa men exkluderar och begränsar möjligheterna för andra. Inom vissa idrotter är det exempelvis norm att vara stor, stark och tålig. Det kan bidra till en osund machokultur där riskerna för olika typer av våld ökar. Det kan även vara det rakt motsatta där normen är att vara liten, smal och smidig. Träningsmetoder kan då ibland riskera att gå över gränsen för att uppnå det förväntade idealet.


Hur kan det förebyggas?
En viktig del av det förebyggande arbetet handlar om tydlighet. Det måste vara klart för alla i föreningen vad som är okej inom ramen för aktuell idrott och vad som är att gå över gränsen. Att ta upp och reflektera kring normer som råder inom den specifika idrotten eller i just er förening och
hur ni både förhåller er till dessa normer och arbetar med dem, är en viktig del i ett förebyggande arbete. Att bli medveten om de normer som styr samt att medvetandegöra andra är viktiga pusselbitar för att i ett tidigt skede kunna förebygga våld. Ett annat bra sätt att förebygga våld är att tidigt
reagera och ingripa när barn och ungdomar använder ett grovt språk eller kränker varandra på olika sätt. Forskning visar att i miljöer där  heterosexism och grabbjargong förekommer, det vill säga konsekvent nedvärderande av femininitet och homosexualitet, och där det är norm att försöka hitta varandras svagheter, ökar benägenheten att unga tar till våld. Särskilt om de förekommer i miljöer där det samtidigt handlar om att prestera och att inte backa, visa sig svag eller osäker, vilket stämmer in på många av våra idrottsmiljöer. Att förebygga våld handlar därför om
språkbruk, jargong och människosyn: Vad är det som uttrycks? Genom samtal med barn och ungdomar om hur vi förväntas vara mot varandra kan vi i stället skapa en kultur som i förlängningen minskar risken för våld.

En viktig del är också att se över vilka riskmiljöer som finns. Omklädningsrummet är en klassisk riskzon för våld mellan barn och ungdomar. Identifiera era specifika riskzoner och försök ha en hög närvaro av vuxna i de miljöerna. Försök att alltid vara två vuxna, om det inte finns någon extra ledare kanske några föräldrar kan ställa upp. Respektera barnens integritet i omklädningsrummet, men var samtidigt uppmärksam på vad som händer.

 

Våldspyramiden
Våldspyramiden (se bild) är inte vetenskapligt fastställd utan endast ett sätt att visualisera en möjlig eskalering av ett oönskat beteende och belyser vikten av att ta tag i problemet så tidigt som möjligt. För att kunna agera när något händer finns ett antal olika regelverk att luta sig mot:
• Svensk lag
• Barnkonventionen
• Föreningens stadgar
• Förbundets stagar
• Riksidrottsförbundets (RF) stadgar


Om du vill anmäla ett ärende till bestraffning inom Idrottsrörelsen så hittar du det regelverket under 14 kapitlet i RF:s stadgar. I Barnkonventionens artikel 19 står följande:
”Varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt och psykiskt våld, övergrepp, vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller annan som har hand om barnet.”
Det innebär att vi inom idrottsrörelsen har ett ansvar för att skydda barn när de är i vår verksamhet. I pyramidens alla fält är föreningens arbete det
centrala men de kan finna stöd i olika funktioner inom idrottsrörelsen och i samhället i stort. Ärenden i de nedersta fälten på pyramiden bör kunna hanteras av föreningen själv genom exempelvis samtal med föräldrar, ledare, styrelse och aktiva. I de mittersta fälten får specialidrottsförbundet en större roll i form av stöd och hjälp till föreningens arbete. I alla delar av pyramidens fält finns även RF/SISU distrikts personal som stöd i arbetet. Vid särskilt svåra fall finns även RF:s idrottsombudsman som stöd och hjälp. I vissa fall kan man också vara tvungen att ta kontakt med polis eller sociala myndigheter.

(bilden på våldspyramiden har också det som kallas skadepyramiden, det är för att tydliggöra på vilka nivåer vi inom föreningen själva ska arbeta och när vi ska låta andra ta över)

 

Frågor att fundera över…
-  Vilka regler gäller hos er då det gäller våld?
- Finns det någon form av våld som är accepterat i er idrott?
- Var går gränsen mellan det ”accepterade” våldet och det ”oaccepterade” våldet? 
- Kan ni identifiera några riskzoner i vår förening eller träningsgrupp?
- Kan ni göra något för att ta bort eventuella riskzoner?

 
Järlas Webshop
Stolta Sponsorer
Bingo Stockholm - Alla hallar